Äppelfilten

Jag hanterar inte stress så bra nu för tiden känner jag. Är sjukt irriterad på allt och alla, men mest av allt på mig själv för att jag är så klantig ibland. Det enda jag känner för att pyssla med just nu är mina två rätstickade tröjor som båda stickas på stickor nr 7. Och så går jag och glömmer mina stickor i min pappas hus som ligger 40 mil härifrån. Sedan försökte jag sticka vidare med ett par plaststickor som jag hade, men den ena gick av nästan på en gång. Har beställt nya stickor av rätt sort på nätet så att jag ska ha dubbel uppsättning, men de har inte kommit. Så den sista tiden har jag virkat på en filt i stället

Äppelfilten är ett projekt som jag har börjat på fast jag inte skulle...har ju fortfarande massor av påbörjade arbeten som borde ha gjorts klart innan...men nu var det ju hela 35% rabatt på DROPS sockgarner i maj, och jag tyckte att den här filten var så fin...




http://www.garnstudio.com/lang/se/visoppskrift.php?d_nr=150&d_id=49


Fast min vana trogen så blev det ju ett lite annat färgval än vad designern tänkt sig. Jag använder Delight 11 (syren/grön), Delight 15 (turkos/vinröd/beige) och Fabel 310 (sunset) enligt beskrivningen, men har bytt ut Fabel 800 (natur) mot Fabel 112 (äppelgrön). Därav namnet "Äppelfilten"...

Jag har gjort lite andra småändringar också. Jag virkar med virknål 5.5 mm i stället för 6 mm, och så virkar jag alla varv åt samma håll. i stället för att vända på en del varv som beskrivningen anger.

Jag är rätt nöjd med mitt färgval, men jag tycker inte så mycket om att virka i Delight, eftersom tjockleken varierar så väldigt mycket. Vackra färger är det dock.

Uppdatering 13/7:

16 rutor färdigvirkade. 12 återstår.

Uppdatering 31/8:

Äntligen är filten färdig! Jag tycker den blev vacker, men lite för sladdrig. Rutorna blev större än de skulle, och jag tycker det är väldigt svårt att virka med tunt garn och tjock virknål. Och så fick jag fuska lite, för jag förstod inte hur man skulle göra första varvet på bården, så det hoppade jag helt enkelt över. Men i stort sett är jag nöjd med mitt verk, för jag tycker att helhetsintrycket blev bra, och att filten ser fin och mysig ut.

 

  

Ett steg i taget!

När jag skrev mitt blogginlägg igår så mådde jag riktigt dåligt. I dag känns det plötsligt mycket bättre! Jag har haft telefonkontakt med en mäklare som ska försöka sälja min pappas hus, och det lät på honom som om det inte alls borde vara något problem att få huset sålt till ett bra pris. Det är ju tyvärr inte i perfekt skick, men det har i alla fall egen privat båtplats och ett jättestort, fint garage. Dessutom är det visst bra efterfrågan på hus i området där det ligger just nu. Vi ska visa huset för mäklarfirman nästa fredag, sen kommer det förhoppningsvis att komma ut till försäljning ganska snart.

Min pappa var mycket teknikintresserad, och samlade på tekniska prylar i hela sitt liv. När han dog så var hela huset fullt med gamla saker, radioapparater, telefoner, grammofoner, skrivmaskiner, kameror och mycket annat från 1920-talet och framåt! Jag och min bror har inte vetat riktigt vad vi ska göra av allt detta. Av olika skäl har vi inte velat sälja sakerna, det skulle inte ha känts bra. Vi har självklart tagit vara på mycket själva, och så har vi skänkt mycket till hans vänner och grannar som har varit så otroligt snälla och hjälpt honom med allt möjligt de sista åren när han har varit sjuk.

En del av alla saker har vi också donerat till museum, vilket jag har tyckt varit väldigt roligt! Men trots detta så hade vi hundratals föremål kvar som vi inte visste var vi skulle göra av. Men nu har vi fått ett fantastiskt bra tips! Vi blev uppmärksammade på att det fanns en stiftelse som driver ett museum med antika bilar, som ville utöka sina samlingar även med andra teknikprylar! De har nu varit och tittat på min pappas saker, och de blev eld och lågor! De kommer att ta reda på mycket av det som finns kvar, och nu fick jag veta att de redan nästa år kommer att starta en utställning över radions historia, i min pappas namn! Min pappa hade blivit stolt som en tupp över att bli hedrad på detta sätt!

Så idag är jag faktiskt på riktigt bra humör, även fast regnet vräker ner på utsidan. Ingen utomhusträning idag heller alltså. Det får bli löpbandet i källaren, även om det är ganska långtråkigt.

Men - jag har nu köpt en liten sak som förhoppningsvis ska sätta lite fart på min träning! Ett aktivitetsarmband som det så vackert heter. Jag har inte riktigt lärt mig alla funktioner ännu, men jag fattar åtminstone hur stegräknaren funkar och det var det viktigaste! Armbandet har man på sig dygnet runt, och det är vattentätt så man kan ha det när man badar och duschar också. På kvällen tankar man över informationen till datorn, och då kan man se hur många steg man har gått under dagen. Ganska rolig grej faktiskt, och man får faktiskt en rejäl tankeställare på kvällen när man inser att man inte alls har gått de 10000 stegen som man borde göra varje dag enligt rekommendationerna...Jag har bara c:a 5000 steg varje dag än så länge, men mitt mål är att komma upp i 10000 inom några månader. Så vem vet, nästa sommar kanske man kan visa sig offentligt i baddräkt igen...

Kvicksand

Det går inget vidare för mig just nu. Jag kämpar och sliter med allt möjligt, men ingenting blir bra. Egentligen ska jag inte beklaga mig, jag är frisk och har ett hus att bo i och mat på bordet varje dag.  Väldigt många människor har det mycket sämre än vad jag har, även om det förstås finns en hel del som har det bättre också.

Under år 2014 hände det mycket sorgligt och tråkigt i min familj. Men jag har nog inte unnat mig själv att sörja ordentligt, det har varit så många problem att reda ut och jag har liksom bara bitit ihop och jobbat på med att försöka lösa allting. Nu har väl det mesta ordnat upp sig, och jag har kunnat börja slappna av lite grann. Problemet är ju bara att när man stannar upp lite så kommer all trötthet och sorg som man har förträngt ifatt en, och helt plötsligt så känner man hur sliten och ledsen man egentligen är.

Just nu så känns det som att gå i kvicksand, jag kämpar och kämpar för att komma framåt men det händer liksom ingenting...Jag försöker att pyssla, men det går inte bra alls. Jag är så okoncentrerad och gör fel hela tiden så att jag får repa upp. Fast jag har gjort färdigt min mexikanska kudde i alla fall. Den blev inte särskilt bra, men någon gång i framtiden ska jag köpa en mera stadig innerkudde till den så att den får lite bättre form. Och så ska jag sy ett färgat fodral till den också, som det är nu så lyser det vita igenom det virkade, och det ser inte fint ut.

Juni månads disktrasa har jag gjort färdigt, den blev helt OK. Och så har jag gjort färdigt fram- och bakstycke till Fuchsiatröjan, och de blev också OK. Fast när jag skulle börja med ärmarna så blev det problem, för jag hade inte läst beskrivningen ordentligt i förväg. Det visade sig att ärmarna skulle stickas i slätstickning, och det tycker jag inte ser fint ut. Jag har inte bestämt mig för om jag ska göra färdigt ärmarna i slätstickning, eller om jag ska börja om och göra dem i rätstickning som jag trodde från början att det skulle vara.

Under tiden som jag funderar på Fuchsiatröjans ärmar så har jag börjat att sticka på min Skappelgenser som jag köpte garn till för en tid sedan. Egentligen hade jag inte tänkt göra den förrän till vintern, men nu började jag i alla fall eftersom jag ville sticka något enkelt där jag inte behövde tänka. Rätstickning och raka stycken - ungefär vad jag klarar av just nu.




Nu får jag åka och handla lite middagsmat, och sen får jag se om jag kan gå ut och träna lite i bassängen. I dag var vattnet 20 grader varmt för första gången, så nu borde det gå att bada. Fast himlen är full med stora svarta moln som ser ut att vara på väg hitåt, så vi får väl se hur det går med vattengympan. Får kanske bli en promenad på löpbandet i källaren i stället.

Raggsockor för nybörjare

Äntligen! Mina nybörjarsockor som jag gjort efter beskrivningen i Järbo stickskola är färdiga. Garnet är Järbo Raggi fg 20350 och stickor nr 3,5 och 4,5. Och jag är ganska nöjd! Det känns som om jag börjar komma över min motvilja mot att sticka sockor nu, och att mitt självförtroende har blivit lite bättre. Egentligen skulle jag vilja sticka många fler par sockor nu på en gång, men jag har för många andra projekt som jag också måste göra färdigt så det får vänta....

Månadstavla juni

Ny månad - ny tavla!